Tage HellgrenNär de kom ut på öppet vatten blev vinden stark, 20-25 m /sek med fem meter höga vågor. Atmosfären ombord var bra trots att fartyget gungade. Tage och hans sällskap satt i restaurangen och sedan nere i Karaokebaren. Då hade passagerare och besättning ingen aning om att de några timmar senare skulle kämpa för sina liv i ett iskallt Östersjön.

Kl 1.15 krängde fartyget och skräck uppstod. Tage tog sig upp för trapporna där det rann öl från glas som krossats i baren. Slagsida uppstod och ljuset i fartyget slocknade. Ingen varning hördes från besättningen! Tage och en av hans bekanta hittade flytvästar, tog på sig en själva och delade ut till andra. Kl 1.20 hade fartyget hel slagsida och livflottar fanns i vattnet. Han klättrade på skorstenen men en våg sköljde Tage av fartyget och hamnade under vattnet och han fick ett slag i huvudet. Han tog sig omtumlad upp till vattenytan och efter stor möda in i en av livflottarna som delvis var vattenfylld.

Där satt han i 4-5 tim och frös. Sista-stunden-känsla infann sig! Han tänkte på familjen och extra mycket på barnbarnet. Till slut kom en helikopter och en ytbärgare och räddade honom. Han blev medvetslös när de tog på honom selen och minns sedan inget förrän han vaknade i sjukrummet på Silja Europa med 32* i kroppstemperatur. Det fartyget förde honom till Stockholm för vidare färd till Södersjukhuset och samtal med psykolog och präst. Först under förmiddagen kunde Tage kontakta hemmet och ge det glädjande beskedet att han överlevt!

Tage har aldrig åkt färja mellan Stockholm och Tallin efter den 28 september 1994. Han har åkt med en katamaran till Danmark en gång och det kändes jobbigt. Han kommer alltid ha denna katastrof i minnet och i vissa situationer känna av det i kroppen.

Estoniakatastrofen blev forskningsobjekt under några år. Det har visat sig att fartyget ej uppfyllde tillräckliga krav för att köras utomskärs. Bogvisiret lossnade p.g.a. stötarna och hastigheten var för hög utifrån kraven.


Stadsmissionen som också finns i en lokal på St. Olovsgården fick en stund i början av mötet för att berätta om sin verksamhet i Skellefteå.

Magnus HammegaFöreståndare Magnus Hammega berättade att de hjälper medmänniskor i Skellefteå som ej har samma förutsättningar och resurser som andra. Det kan t.ex. handla om personer med missbruk, tiggare, känslomässiga svårigheter eller behov av social gemenskap och utanförskap.

De är en del av samhällets sociala insats. De är i frontlinjen och samarbetar med Skellefteå kommun, polisen och soc. Utflykter, fiske, grillning, studiecirklar och sångkör är en del av deras aktiviteter. De gör skillnad!

Magnus upplyste åhörarna om att den som vill är välkommen att engagera sig och vara medarbetare! http://www.skellefteastadsmission.se

Text: Barbro Vallin  Foto: Barbro Vallin, Sören Wallén